Finn fem fel

Härom dagen var jag och Lasse ute på en liten fototur där man verkligen undrade om det skulle bli några bilder gjorda över huvud taget. Vi bestämde oss får att åka till en blåsippslund fast det är långt kvar till blåsippssäsongen. Vad kan man hitta där den här tiden på året?
Nästa problem var att där finns verkligen ingenstans att ställa bilen. Vi chansade på att ingen skulle ut med traktor på betesmarken den här tiden på året och blockerade halva infarten för någon hästägare.
När vi skulle plocka ut packningen upptäckte vi att påsen med lunchfika stod kvar hemma på köksbänken. Det fick bli en kortare tur för att sedan fika hemma.
Skulle vi nu fikasugna och med lite kort om tid kunna göra några bilder? För min del blev det nog inte den mest lyckade fototuren, men det är skönt med lite frisk luft ändå 🙂

/Anna

På kameraäventyr med sonen

Sonen har fått låna en gammal systemkamera med ett ännu äldre kitobjektiv. Han tycker att den lilla pocketkameran han haft har tagit alldeles för lång tid på sig från avtryck till färdig bild. Önskemålet var en kamera som snabbt kunde smattra fram bilder 🙂
Vi gick ut för att öva med den nya kameran i P-läge. Han lärde sig snabbt det viktigaste och allt gick bra tills solen började gå ner bakom några träd. Då blev bilderna alldeles för mörka eller för ljusa och jag fick hjälpa honom att ställa in manuellt så att han blev nöjd. Det blev en mysig eftermiddag med foto och upptäckt av nya småstigar i skogen.

Här är några bilder jag gjorde under vår fototur.

/Anna

Fynd i tätortsnära skog

När man går ut i skogen i en stad som Göteborg gör man ibland lite annorlunda fynd mot vad man gör i en lite vildare naturskog lite längre ifrån alla människor. Där vi brukar göra våra fotopromenader finns flera ställen där människor har placerat ut tomtar och även troll och som här ställen där barn tillsammans med sina föräldrar hänger upp nappar och nappflaskor när de slutar använda dem. Nästan som ett modernt offerträd?

/Anna

Jag ser ljuset!

Först vill jag tacka dem som hjälpte mig att förstå lite av den invecklade Facebook-världens mysterier efter förra veckans hjälpsökande inlägg. Jag kommer få skaffa ett personligt facebook-konto som komplement för att kunna göra det jag ville där, som att få kontakt med andra naturfotografer och naturfotogrupper. Den typen av sida jag har blir mer av envägskommunikation mot vad jag hade tänkt mig från början. En positiv bieffekt av inlägget blev att ytterligare en handfull läsare hittade till sidan och jag kan nu hitta tillbaka till era FB-sidor 🙂 Det ska nog bli bra om ett tag!

Har ofta saknat ljuset i mina bilder den senaste tiden. Tycker att det har varit mulet och snöat så fort jag kommit ut med kameran. Men jag ska inte klaga utan upplever att det går att göra bilder ändå. Här om dagen nådde solens strålar nästan fram till ett ensamt och fruset gammalt löv i skogen. Jag får en känsla av att även ett gammalt torrt och visset löv kan kura ihop sig i kylan. Kanske väntar det på lite värme från solen innan det vågar släppa taget för att falla till marken.

/Anna

Dubbelexponering

Birgitta skrev om multiexponeringar i sin blogg och jag började fundera på det här med ”rätt och fel” inom naturfotografi igen.

Ibland gör jag sk. dubbelexponeringar av mina bilder. Eftersom Canon inte har kunnat göra detta i kameran tidigare har jag fått hjälp av maken att lägga ihop de två bilderna som två lager i Photoshop. Jag har alltid benämnt dessa bilder som ”dubbelexponering på Canonvis” och förklarat vad det är.

Med ny Canonkamera kan man göra sin dubbelexponering direkt i kameran istället vilket känns riktigt skönt. Man ser resultatet direkt i kameran.

Jag har uppfattat det som att man även på den analoga tiden kunde göra ett slags dubbelexponeringar genom att vrida tillbaka filmen i kameran. Kanske är det därför jag alltid har upplevt tekniken med dubbelexponering som accepterad bara man talat om hur man gjort sin dubbelexponering. En spännande teknik är det hur som helst 🙂

Får bjuda på två dubbelexponeringar, numera gjorda direkt i kameran med Canon…

/Anna

Naturen vaknar…

Så här års när vintern har slagit käftarna om allt liv och frosten biter hårt börjar man ana de första vaga tecknen på att det är en ny vår på väg. Ett säkert tecken är talgoxens fina ”titaa! titaa!” – Det är då jag känner livsandarna återvända! Kallt och ruggigt är det men dessa korta strofer gör att solen värmer lite extra då den bryter igenom… Visst är det underbart!

🙂 Lasse

Första snön

När första snön föll över oss kunde jag inte låta bli att ta med kameran ut. Kan konstatera att landskapet förändrades snabbt från söndag till måndag 🙂

/Anna

Svartedalen

En kort tur upp till Svartedalen i veckan gav detta lilla fynd, en strömstare. Alltid ett trevligt möte i skogsbäcken 🙂 Passar på att önska en trevlig helg!

/Anna

I nöd

Ibland gör man onekligen lite udda fynd när man är på fotopromenad i skogen 🙂 Den här gamla pottan stod kvarlämnad på en sten längs stigen. Hur har den hamnat där? Kanske en människa i nöd?

/Anna

Scroll to top